﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1521
Titel Liten Historisk-Geografisk Ordlista (LHGO)
Titel.kortform LHGO
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2007
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE allmänning
svFK Juridiskt begrepp. Allmänningar var gemensamma för en grupp av personer. Det kunde vara en by, byallmänning, en socken, sockenallmänning, ett härad, häradsallmänning eller ett landskap, landsallmänning. Allmänningar skiftades successivt bort under 1700-, 1800- och 1900-talet men det återstår ofta många allmänningar än i dag.

svTE allmänt frälse
svDF frälsejord som åtnjöt frihet från de gamla stående skatterna, jordeboksräntan och sedan 1644 från större delen av de yngre pålagorna
svRETE frälse

svTE aln
svDF Längdmått: 0,5938 m. 1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 verktum. Enligt Hannerberg var alnen vid yngre järnålder och under medeltid 1 ½ fot.
RF Hannerberg, D. (1977) Kumlabygden. IV By, Gård och samhälle. Kumla.

svTE arpent
svFK Äldre franskt åkermått: 32 400 kvadratfot (fot 32,48 cm, ytan 3 418 m&#x2082;)

svTE attung
svUPTE markladstaxering
svDF kameralt jordtal baserat på åkerarealen
svAN Attungen var en underavdelning till bolet. Enligt Hannerberg (?) avlöstes attungen av markladstaxeringen i Svealand under högmedeltid. attungen förekom under medeltid i Götalandskapen.

svTE backstuga
svDF mindre bebyggelse för jordlösa
svAN Det kunde i det äldre samhället vara en fattigstuga eller där personer satt på undantag. Det kunde också vara bebyggelse där lantarbetare bodde.
svRETE gatehus

svTE bandparcell
svFK Begreppet betecknar vanligen fossila former med parallella stensträngar. Bandparceller var troligen inte fullständigt uppodlade utan innehöll åkrar, ängar och betesmarker. Bandparceller har daterats till yngre järnålder och tidig medeltid. Bandparcellerna täcker mycket stora sammanhängande områden i södra Götaland. Bandparceller ersatte i många fall röjningsröseområden.
svRETE röjningsröseområde

svTE blandat frälse
svDF frälsejord som uppkommit antingen genom att en frälseman förvärvat räntan av ett skattehemman eller att bördsrätten och ränterätten skildes åt.
svRETE frälse

svTE blandsäd
svSYTE blandsäd
svFK Redan på 1500-talet omtalas ”blandkorn” såsom vanligt på de svenska kungsgårdarna. I Norge och i Västergötland har tidig förekomsten av blandkorn lett till att man ifrågasatt tiondelängder och andra räkenskaper. På 1700-talet var blandkorn havre, korn och ärter. Tidigare var det havre och korn.
   En mer korrekt term är blandsäd och inte blandkorn. Blandkorn är sannolikt ett norskt ord.

svTE bol
svFK under vikingatid ett stort taxeringsmått
RF Hannerberg
svAN Bolet bestod vanligen av två besuttna gårdar.

svTE brabantsk plog
svFK Sannolikt den första plogen med välvd vändskiva och som verkligen kunde välta en tilta. Den ersatte under 1700-talet den äldre och tyngre hjulplogen i Europa.

svTE brukningsdel
svSYTE bruk
svFK På ett hemman eller en gård kunde det finnas flera brukningsdelar eller familjejordbruk.
svRETE brukningsenhet, hemmansklyvning

svTE brukningsenhet
svDF enhet som utgör samma företag och drivs med en arbetsstyrka

svTE by
svFK Begreppet by har använts på en rad olika sätt av olika författare. Vanligen använder man sig av kamerala källor där det går att utläsa hur många gårdar eller brukningsenheter det finns inom en kameral enhet. Namnenheter större än tre gårdar benämns då by. En annan utgångspunkt är gårdarnas inbördes relation. Om gårdarna har gemensamt ägande (undantag för sockenallmänningar, skogelag eller liknande) så är de att betrakta som en by.

svTE byamål
svDF den indelningsgrund som gårdarna i en by använder vid skiften
svRETE by

svTE bybildning
svDF process där äldre spridd bebyggelse har koncentrerats till en plats
svRETE by
svAN I Sverige menar man att detta har skett under övergången mellan vikingatid och medeltid. Det har med all sannolikhet varit en utdragen process och byar har också tillkommit genom klyvningar av en ensamgård.

svTE celtic fields
svFK Fossil form. En lite missvisande term för att beskriva de närmast kvadratiska bassängformade fossila åkrarna som kan påträffas på Gotland.
RF Carlsson

svTE centuriation
ETYM Av latinets centum, hundra
svDF planering av ett område, bland annat för militärer i romarriket
svRETE heredium
svAN Resulterade vanligen i kvadratiska eller rektangulära former. Ofta användes måtten jugera eller heredium som grund.

svTE cirkumferentz
svFK Begrepp använt i kartor; avser ungefär omkrets.

svTE cubitus
svSYTE kort aln
svFK Romerskt längdmått om 1 ½ fot. Med fot på 29,57 cm blir det 44,4 cm. Hannerberg menar att man kan benämna måttet kort aln.
laTE cubitus

svTE dagsverkspenningar
svFK Skatteform. Dagsverken utgjordes i äldre tid i natura men under 1600-talet och senare förekom det att skatten kunde lösas i pengar.

svTE däldby
svDF by där ägorna ligger högre än bebyggelsen

svTE egalisera
ETYM Från franskans égaliser, göra likformigt, utjämna.
svFK Under senare hälften av 1500-talet och det tidiga 1600-talet jämnades taxeringsmåtten ut mellan gårdar i byar. Egaliseringen kunde vara en verklig omfördelning av jord, särskilt i krono och frälsejord. Lika ofta kunde det vara en korrigering av äldre taxeringar.

svTE eldhus
svUPTE eldpall
svDF enrumsstuga med öppen härd i mitten, s.k. eldpall
svAN Belagt från järnåldern men förekom långt fram i tiden.

svTE elementarby
svUPTE primärby
svDF äldre järnålderns ätt- och släktenheter
RF Hannerbergs benämning
svAN Elementarbyarna utgör en rekonstruerad period före primärbyarna.

svTE engelsk park
svDF anläggning med fri gruppering av träd och buskar med avsikt att ge intryck av naturlig växtlighet
svAN Vanlig från 1700-talets senare del.
svRETE fransk park

svTE enskifte
svDF skiftesreform genomförd 1802--1827, med lokala variationer
svAN Syftet var att reducera antalet brukningslotter till en. En radikal förändring mot äldre förhållande och storskiftet. Skiftet medförde i allmänhet att gårdarna måste flytta ut från den gamla byplatsen.

svTE ensäde
svDF odlingssystem där huvudprincipen är att inget trädas

svTE fagning
svDF metod vid ängsbruk
svRETE äng
svAN Innebär att man på våren räfsar bort grenar och löv och eldar upp det för att underlätta för växtligheten. Fagning är ett gotländskt uttryck men används ibland för hela landet.

svTE famn
svFK Längdmått: 1,78 m. 1 famn =3 alnar = 6 fot.

svTE fatabur
svDF förrådsbod för matvaror eller finare varor

svTE femkloal
svDF triangulär kloharv med fem klor

svTE fideikommiss
svDF gods eller egendom som skall gå i arv och får inte delas, säljas eller pantsättas
svAN Enligt lag från 1963 skall fideikommissen avvecklas med nuvarande innehavare.

svTE finnal
svSYTE kloharv
svSYTE kloal
GE norra Sverige
svFK 1--1,5 m långa böjda pinnar av trä i två rader. Den främre raden var höj- och sänkbar.

svTE fiskeborgare
svDF stadsbo som hade kungligt privilegium att bedriva fiske på kronans vatten
svAN Förekom främst i Norrlandsstäderna från medeltid och fram till 1800-talet.

svTE fjäl
svSYTE fjöl
svDF plogens vändskiva

svTE fjärdedelsträda
svDF odlingssystem där en fjärdedel läggs i träda

svTE fjärding
svSYTE fjärdedel
svFK Underavdelning till ett flertal mått -- volymmått, längdmått och större äldre territoriell indelning.

svTE floddike
svDF dike som avleder vatten från en odlad åker

svTE fornskifte
ETYM ”Forni skipt” gammalt skifte.
svFK Äldre skifte som tillsammans med hammarskifte omnämns i medeltida lagar. Fornskiftet avser kanske en föregångare till solskiftet, men det är oklart hur det varit utformat.
svRETE hammarskifte, solskifte

svTE fot
svFK Längdmått: 0,2969 m. 1 fot = ½ aln = 2 kvarter = 12 verktum. 1 kubikfot = 0,02617 m³. Enligt Hannerberg varierade foten mellan ca 26 och 33 cm.

svTE framkammarstuga
svDF parstuga med tillbyggnad i form av en kammare på ena sidan
svAN Vanlig i exempelvis Hälsingland under 1800-talet.

svTE framlägg
svDF den säd som lades fram för tröskning på tröskgolvet

svTE fransk park
svDF regelbundet planerad anläggning med strängt tuktad växtlighet runt en centralaxel
svAN Spreds från Frankrike under 1600-talet.
svRETE engelsk park

svTE frälse
svDF jordnatur i olika sammansättningar
svAN Avser egendom som det världsliga frälset ägde. Ordet betyder egentligen frihet i betydelsen frihet från skatt. Det adliga frälset har sin grund i Alsnöstadgans tredje punkt.
svRETE ypperligt frälse, allmänt frälse, blandat frälse

svTE fångskog
svDF skog för gärdselfång, bränsle, byggnadsvirke och för husbehov

svTE fägata
svDF väg med hägnader på båda sidor
svAN Fägatorna i det äldre landskapet mynnar ofta ut i utmarken som en tratt.

svTE fägård
svDF den del av jordbruksfastigheten som består av stall, ladugård, loge, lada och lider

svTE fälad
svFK Skånsk beteckning för betesmark.

svTE fämja hö
svFK Hässjningssätt: lägga ett noggrant lager med slaget gräs över hässjan för att skydda mot regn.
svRETE äng

svTE gatehus
svDF de obesuttnas bebyggelse belägna vid gatan
svAN Vanligt i Skåne. Motsvarar backstuga.
svRETE backstuga

svTE geometrisk jordebok
svDF samling av geometriska kartor som bundits in till en bok
svAN Huvuddelen av alla geometriska jordeböcker kommer från Lantmäteriets första 20 års verksamhet.

svTE gistgård
svDF torkställning för nät

svTE gropvall
svDF hägnadstyp som kan betecknas som en jordvall med ett dike på ena sidan
svRETE gärdesgård

svTE gräfta
OKGR subst.
svFK Jordhacka.

svTE gräv
OKGR subst.
svDF smal jordhacka som användes i Ångermanland och Medelpad för att ta upp potatis

svTE gåsfotsharv
svSYTE billharv
svDF triangulär kloharv där harvpinnen har utformats som en liten triangulär årderbill
svAN Pinnarna liknar gåsfötter.

svTE gärdesgård
svSYTE hägnad
svUPTE vast
svUPTE stentun
svUPTE stensträng
svUPTE dubbelmur
svFK Gärdesgårdarna kunde vara byggda av sten, trä, ris eller liknande. Murar av sten kan vara antingen enkla med stenar lagda ovanpå varandra, finns särskilt i Bohuslän och på Öland. Den fossila formen stensträng var ofta av den typen. Den mer ordentligt byggda dubbelmuren, som kan liknas vid en skalmur, var ofta nedgrävd till frostfritt djup. På Gotland kallas stenmur vast eller stentun. En annan typ av hägnad är jordvallen.
RF Hagander, S. (1995), Gärsgår’n i vårt landskap, Grödinge

svTE götisk gård
svFK Beteckning på rektangulär gårdsform som var vanlig i sydvästra Sverige. Mangården skiljdes från fägården med ett staket.

svTE hackaretiden
svDF period enligt folktraditionen i Småland då jättar med hjälp av hacka brukade de område som vi betecknar som röjningsröseområden

svTE hamling
svDF beskärning av träd för att få grenar och löv till foder
svAN Det var huvudsakligen ask och lind som hamlades, men även asp och björk. Lind beskars för att få bast till rep.

svTE hammarskifte
svUPTE rutskifte
svUPTE blockskifte
svFK Okänt skifte som nämns i samband med fornskifte. Hannerberg var övertygad om att det kunde vara ett skifte som han kallade rut- eller blockskifte.
svRETE fornskifte

svTE hamna
OKGR subst.
svDF lägre territoriell indelning i ledungsorganisationen
svAN Den hade ansvar för utrustningen av en del av ett krigsskepp.

svTE hank
svDF vidja som binder samman en hägnad
RIFR Hägnad finns inte som uppslagsord./HNI

svTE harka
OKGR verb
svDF kratta, ofta i svedjeland

svTE hartkorn
svFK Dansk term i sammansättning med tunnor, tønde hartkorn. Betyder närmast hård säd.
   Under medeltid var en tunna hartkorn en omräkning mellan olika spannmålstyper: 1 tunna korn var en tunna hartkorn, 2 tunnor havre 1 tunna hartkorn; en tunna smör var 12 tunnor hartkorn.
   I samband med Kristian V:s skattereform 1688 infördes ett nytt system för uppmätning och värdering: 1 tunnland sattes till 14 000 själländska kvadratalnar. 1 tunna hartkorn = 2 tunnland åkerjord av bästa kvalitet, 3 tunnland av sämre kvalitet eller 9 tunnland av mindre god jord och sämre jord. I värdering vägdes också betesmark och ängsmark in och varje gård fick ett värde i hartkorn. Detta värde användes sedan till 1926. En omvärdering gjordes 1844.
svRETE stritt korn
daTE hartkorn

svTE harv
svFK Jordbearbetningsredskap.

svTE hemman
BNGR -et
svSYTE hemmantal
svFK Taxeringsenhet, enligt Hannerberg besuttenhetsmått. Mantalet var ursprungligen hela, halva eller kvartar. Senare, under 1800-talet återfinns fastigheter med mycket små kvoter.

svTE hemmansklyvning
svDF process då ett hemman delas
svRETE hemman
svAN Detta förbjöds i omgångar. Från början fick hemmanet inte klyvas till mer än en fjärdedel. År 1727 bestämdes att maximalt 12 brukare fick finnas på ett hemman. Regionala avvikelser fanns dock. Senare i och med laga skiftesstadgan infördes besuttenhetsmått som innebar att avstyckningar inte fick ske om man inte kunde livnära sig på fastigheten.
svRETE brukningsdel

svTE heredium
ETYM Ordagrant ”arvslott”
svUPTE jugera
svDF romerskt åkermått om 2 jugera
laTE heredium
laUPTE jugera

svTE herrstuga
svDF finrummet i en parstuga
svRETE parstuga

svTE hjulkvarn
svDF anläggning med stående vattenhjul, till skillnad från de äldre skvaltkvarnarna
svRETE skvaltkvarn
svAN Det var vanligen en större anläggning som ägdes gemensamt av flera bönder eller av ståndspersoner.

svTE hump
svFK Motsvarar begreppet vret och lycka. Förekommer i Östergötland.

svTE hundare
svDF större territoriell enhet inom det forntida och medeltida östsvenska samhället
svRETE härad
svAN Hundaret motsvarar ungefär ett härad. Det har ansetts att hundaret skulle ha 100 eller 120 ursprungliga enheter och vara indelat i tolfter. Begreppen finns i flera häradsnamn exempelvis Seminghundra i Uppland.

svTE hushållningssällskap
svDF sammanslutning för främjandet av jordbruk, fiske och hemslöjd
svAN De var mycket aktiva under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

svTE hålväg
svDF äldre väg som har urholkats så att den liknar ett dike

svTE hårdvallsäng
svDF äng som ligger på torr mark
svRETE äng

svTE hägnadslag
svSYTE värnalag
SA Västergötland
svSYTE vångalag
SA Skåne
svUPTE åkergärde
svDF hägnadssystem där det saknas hägnader mellan två byar eller ensamgårdar, så att de gemensamt har en inhägnad
svAN Vanligen är det åkergärden man avser men det kunde vara ängar och andra markslag också.

svTE hälsingeharv
svSYTE finnharv
svDF kloharv som utvecklats ur finnalen genom att träpinnarna ersatts med järnpinnar
svRETE finnal

svTE härad
svFK Äldre territoriell indelning. Området anses ibland vara av äldre ursprung än socknarna. I de äldsta diplomen nämns vanligen inte vilken socken en person kommer ifrån utan vilket härad. Häradet var länge en juridisk indelning med häradsrätt.
svRETE socken

svTE häradsväg
svDF allmän väg som skulle vara minst sex alnar i bredd (ca 3,6 m)
svRETE härad
svAN Underhållet sköttes gemensamt av ett härad.

svTE härbre
svSYTE stolpbod
svDF förvaringsbod på stolpar
svAN I härbret förvarades vanligen spannmål. Bodarna byggdes så att möss och andra smådjur inte skulle komma åt det som förvarades i boden.

svTE hässja
svUPTE stånghässja
svUPTE linhässja
svUPTE trådhässja
svUPTE storhässja
svDF torkställning för säd eller hö
svRETE fämja hö, äng
svAN Det finns flera olika sorter. Den enklaste är en stånghässja där sädeskärvar hängs upp. I en s.k. lin- eller trådhässja spänns en lina mellan flera störar där höet hängs upp. På en stånghässja är det istället en stång mellan störarna. I norra Sverige är de senare stora och kallas storhässja.
RF Laid, E. Medan säden torkar.

svTE hättkvarn
svSYTE holländare
svUPTE hätta
svDF kvarn där endast den övre delen, hättan, vrids efter vinden
svAN Den blev allmän i södra Sverige under 1800-talet.
svRETE stolpkvarn, hjulkvarn

svTE högloftsstuga
svDF ryggåsstuga med ett tvåvåningsloft i var gavel, med en mellanliggande låg del
svAN Vanlig i Sydvästsverige.

svTE impediment
HONR 1
svFK Hinder, vanligen i åkermarken. Ofta betraktas förhöjningar som impediment

svTE impediment
HONR 2
svDF sanka delar av ett område som är otjänligt att bruka

svTE jordbruksegnahem
svUPTE Per Albin-torp
svDF mindre jordbruksfastighet som tillkom med egnahemslån
svAN 1930-tal. Ofta är de bebyggda med s.k. Per Albin-torp.

svTE jordkällare
svUPTE potatisgrop
svUPTE rotfruktsstuka
svUPTE stuka
svDF utrymme, nedgrävt i marken som håller en konstant låg temperatur
svAN Ursprungligen förvarades grödor, främst rotfrukter direkt nedgrävda i marken. De benämns potatisgropar, rotfruktsstukor och liknande. Jordkällaren byggdes genom att en grop grävdes i marken. Ett utrymme timrades sedan. Ovanpå timret lades sedan ett valv av sten, huggen sten eller tegel. Källaren täcktes senare av jord och i vissa fall av tegeltak. I jordkällarens utgång finns en luftsluss med två dörrar för att bibehålla temperaturen.

svTE jordnatur
svFK Begrepp som beskriver ägoförhållanden av jord och annan mantalssatt egendom. De vanliga jordnaturerna är krono, skatte, frälse, kyrko, men det finns flera olika jordnaturer.
svRETE frälse, krono, kyrko, skatte

svTE kappe
svFK Spannmålsmått: 4,579 l. 1 kappe = 1 3/4 kanna.

svTE kappland
svFK Areal: 0,01542 ha. 1 kappland = 1/32 tunnland.

svTE katsor
GR pl.
svDF fasta fiskeverk

svTE kedjeskifte
svDF till synes osystematiska men dock lagbundna tegskiften
svAN Varje enhet i skiftet exempelvis bolet fick vid planeringen bestämda tegbredder men fördelade dem inte jämt över ytan.

svTE klungby
svDF by där gårdarna ligger i en oregelbunden grupp

svTE knagg
svSYTE lieknagg
svDF handtaget på ett orv
svRETE orv

svTE kokhus
svDF enrummig byggnad med öppen eldstad på fäbod

svTE kolbotten
svDF lämning efter en kolmila

svTE kolonat
svUPTE kolonist
svFK Nybygge, mindre jordbruk i norra Sverige, främst i kronoparker under början av 1900-talet. Kolonisten betalade arrende till staten.

svTE konsekventa agrara måttssystem
svFK Begrepp som Hannerberg använder för att beskriva de måttsystem som består av längd-, åker-, spannmålsmått som har en inbördes relation. Exempelvis volymen ”tunna” som överensstämmer med åkermåttet ”tunnland”.

svTE krono
svSYTE krononatur
svFK Jordnatur. Egendom ägd av kronan. Används i olika sammansättningar.
svRETE jordnatur

svTE kronotorp
svDF torp som innehas med krononatur
svRETE kolonat, krono
svAN Kan vara en kameral beteckning på ett krononybygge. Används också om nybyggen i sen tid i norra Sverige.

svTE kräkbrygga
svDF brygga eller lastkaj anlagd i en slänt för att underlätta lastningen av levande djur till lastbil
svAN De kom sedan ur bruk när lastbilarna fick fällbara lämmar.

svTE kvadratactus
svUPTE jugerum
svFK Romerskt åkermått: 120 &#x00D7; 120 fot = 14 400 kvadratfot (med foten 29,7 cm var ytan 1 259 m&#x00B2;.
svAN Kvadratactus = ½ jugerum.

svTE kvarter
svFK Längdmått: 0,1485 m.

svTE kvickrotshög
svDF hög där ogräset kvickrot lades upp vid rensning av en åker
svAN Ofta förrädiskt lika förhistoriska lämningar av olika slag.

svTE kyrko
svFK Jordnatur. Egendom ägd av kyrkan. Huvuddelen överfördes till kronan i och med reformationen på 1500-talet. Används i olika sammansättningar.

svTE kyrkstad
svDF samling av stugor i anslutning till en kyrka
svAN Vid långa avstånd till kyrkan behövdes en plats att övernatta. Vanlig i Norrland.

svTE kåse
svDF brygga i form av en stenkista
svAN Sydsvensk term.

svTE kölna
OKGR subst.
svSYTE svenskria
GE FI
svDF byggnad som användes för torkning av malt, dvs. korn som fått gro och som ska torkas inför öltillverkningen
svAN I finnbygderna kallades kölnan för svenskria.

svTE labbi
svDF raststuga vid ett bruk eller en gruva

svTE laga läge
svFK Beteckning från de medeltida lagarna som beskriver hur en reglerad by skall vara utformad. När de ligger enligt lagen ligger den ”i laga läge”.

svTE lambgift
svFK Gotländskt namn på de ”skyddshus” som fanns för får. Husen bestod av kalkstensväggar och agtak.

svTE landeri
svFK Term i Göteborg som beskriver ståndsmässigt en bebyggelse med odlingar för borgare men utanför staden.
svRETE malmgård

svTE landshövdingeberättelser
svDF beskrivning av ett län ämnade för ständerna och Kungl. Maj:t.
svAN De äldsta berättelserna från landshövdingar och generalguvernörer kommer från 1600-talet. Under 1600-talet inkrävdes inte berättelser regelbundet. 1735 skulle varje landshövding lämna en berättelse. För senare delen av 1700-talet finns endast berättelser från 1772, 1786 och 1792. Från och med 1802 till och med 1905 avgavs landshövdingeberättelser var femte år. Landshövdingeberättelserna ger bland annat en inblick i länets jordbruk. Äldre forskning använde sig ibland okritiskt av materialet.

svTE landtågsgärde
svDF grundränta i jordeböckerna, införd under mantalsräntan men från början en tillfällig bevillning
svAN Benämningen, som antyder underhåll av krigsmakten, förekom redan under Erik XIV:s tid.

svTE Larsmäss
svFK 10 augusti.

svTE ledung
svDF den medeltida och eventuellt vikingatida sjömilitära organisationen

svTE linbastu
svDF byggnad med ugn där man torkade lin
svRETE torkbastu

svTE linda
svFK Linda är ett begrepp som möter oss på flera ställen i kartmaterialet. I vissa fall betecknar det områden som en gång har brukats som åkrar, men som för tillfället används som äng. I andra fall betecknar linda eller lindevallarna endast att den gräsmark som ligger inne i åkergärdet och ger hö, dvs. utan att det någon gång varit åker.
svRETE svaljord
RIFR Termen ”lindjordbruk” finns inte som uppslagsord!/HNI

svTE linea recta
svDF I rät linje.
laTE linea recta

svTE loge
svUPTE långloge
svUPTE rundloge
svDF byggnad där man tröskade säden
svRETE vandring
svAN Logar har olika utformning beroende på med vilken teknik man tröskade. De äldsta logarna för slaga och handredskap behövde inte vara så stora. Senare när häst började användas uppstod nya former. I Norrland fanns från och med 1700-talets slut långloge där en häst med vält eller liknande körs över axen. Under 1800-talet byggdes bland annat kvadratiska och sexkantiga logar ca 10 &#x00D7; 10 m. Dessa kallades rundlogar och drevs av hästar. Senare byggdes s.k. vandringar utanför logen för att driva tröskverken.

svTE lycka
svDF mindre åkergärde eller ängsgärde avser vanligen en nyupptagen mark
svAN Vanligt i Västsverige.
svRETE hump, vret

svTE löväng
svDF beskogad äng
svAN Träd i ängar har troligen förekommit i stora delar av Sverige. En särskild form av löväng är det gotländska änget.
RF Hæggström, C-A.(1995),Lövängar i Norden och Balticum. Nordenskiöld-samfundets tidskrift 54 s. 21--58.Worsøe, E. (1996); Løveng -- danske høeng med træer. s. 4--9. Lommen 17.Worsøe, E. (1973);Øster Lovnkær.En tidligere dansk løveng og dens flora. Flora og Fauna 79 s. 1--10.
svRETE änge

svTE mad
svDF sank mark, vanligen ängar

svTE malmgård
svDF gård för borgare med odlingsmark belägen utanför stadsmuren
svAN Ursprungligen bodde man endast tillfälligt på malmgården, men den kom efterhand att permanentas.
svRETE landeri

svTE mansus
svFK En romersk term som används som benämning på besuttenhet.
laTE mansus

svTE markland
svDF högmedeltida jordetal och taxeringsmått som baseras på åkermark
svAN 1 markland = 8 öresland, 1 öresland = 3 örtugland, 1 örtugland = 8 penningland.

svTE maschvagn
svDF tröskvagn
svAN Masch = förkortning av maskin.

svTE Mikaeli dag
svDF 29 september.

svTE modulanalys
svDF metod för att se om olika mått kan vara uppbyggda av olika moduler
svAN Exempelvis för att se vilken längd en mätstång har.

svTE mulbete
svDF betesmark för kreatur

svTE mullbänk
svDF jordvall runt husväggens in eller utsida för att minska golvdrag

svTE märgelgrav
svUPTE märgel
svDF grop som bildas när man utvann märgel, dvs. kalkhaltig jord
svAN Märgelgravarna kunde vara mycket stora (flera 1000 m²) och var allmänna i Skåne och Halland. De är i dag vanligen vattenfyllda.
svRETE märgling

svTE märgling
svDF metod att sprida ut kalkhaltig jord, vanligen lera, för att förbättra gödselbristen
svAN Märglingen ersattes senare av handelsgödsel.
svRETE märgelgrav

svTE mätkedja
svSYTE mätrev
svSYTE mätrep
svSYTE mätsnöre
svFK Ett verktyg som var anpassat efter ett visst mått för utläggning och mätning av ägoparceller.
svRETE ägoparcell

svTE njalla
svFK Samisk förrådsbod: timrad konstruktion uppställd på en stolpe som skydd mot djur och djup snö.
seTE njalla

svTE nötkreatursenheter 
svBT Ne
svFK Vid beräkningar av boskapsbeståndet i kamerala källor från främst 1500- och 1600-talet brukar man använda en skala där 1 häst = 1,5 Ne, 1 unghäst = 0,75 Ne, 1 nötkreatur = 1 Ne, 1 ungnöt eller kalv = 0,5 Ne, 1 får = 0,1 Ne, 1 get = 1/12 Ne, 1 svin = 0,25 Ne.
RF DH 1971 s. 97

svTE odlingsröse
svFK Ett odlingsröse bestod av stenar som kastades upp i samband med odling.
svRETE röjningsröse

svTE orangeri
ETYM Har fått sitt namn från apelsin, orange.
svDF växthus som var vanligt på herrgårdar under 1700-talet

svTE ordinarie ränta
svUPTE mantalsränta
svFK En av grundskatterna. Dessa kallades från senare delen av 1700-talet ränta och tionde. Räntan bestod av äldre skatter som samlats under begreppet. De nya skatterna under 1700-talet sammanfördes i de nya jordeböckerna under beteckningen mantalsränta.
svRETE tionde

svTE orv
BNGR -et
svDF skaft på lie

svTE packhus
svDF lagermagasin för köpmän, vanligen beläget i hamnar

svTE parcell
svDF minsta delen av en åker

svTE brukningsparcell
svDF åkeryta som på något sätt är avgränsad till andra brukningsytor

svTE ägoparcell
svDF område som ägs av en gård eller enhet
svRETE brukningsparcell
svAN Kan innehålla flera brukningsparceller.

svTE parm
svSYTE palm
svFK Äldre svenskt hömått, 1688 och 1725 bestämt till 27 kubikalnar = 5,65 m³.
svRETE äng

svTE parstuga
svDF boningshus bestående av ett rum med eldstad på var sida om en förstuga och kammare
svAN Den ena stugan är kök.

svTE part
svFK Gotländsk term för brukningsenhet. På en gård kunde flera parter finnas.

svTE pata
svDF fast fiske
svAN Fisken leds in en hägnad och kan sedan tas upp.

svTE plogbröst
svDF den del av fjölens främre kant som sluter tätt mot plogens landsida
svRETE fjäl

svTE possessor
svFK Ägare.

svTE pretendera
svDF göra anspråk på

svTE pörte
GE FI
svFK Finsk benämning på ett boningshus.

svTE ramplanering
svDF Storskalig planering av landskapet, påvisat i Sverige av exempelvis Sölve Göransson på Öland. Hannerberg diskuterade ofta ramplanering.
svRETE centuriation

svTE raning
GE Norrland
HONR 1
svDF slåtteräng vid sjö eller ängskant som periodvis översvämmas

svTE raning
GE Norrland
HONR 2
svFK Röjning.

svTE reglerad by
svDF by som har en planlagd tomt
svAN Vanligen i relation till innehavet av åker i någon form av regelbundet skifte.

svTE rekognitionsskog
svUPTE rekognitionsavgift
svDF kronoskog som fick disponeras av ett bruk eller sågverk
svAN Som ersättning till staten erlades sedan 1689 en rekognitionsavgift.

svTE renovation
svUPTE koncept
svFK Äldre lantmäterikartor gjordes i flera versioner. Dels ett original, även benämnt koncept, dels renritningar, vilka kallas renovationer. Koncepten fanns på lantmäterierna lokalt; alla andra kartor är renovationer.

svTE restitution
svFK Ett juridiskt begrepp som betyder återbördande och används oftast i jordbrukssammanhang i samband med att äldre markägare återfår mark som de blivit olagligt eller orätt fråntagna. Exempelvis i Östeuropa pågick (och delvis pågår än) en process där markägare före kommunismen på olika sätt fått tillbaka olika marker. Detta har varit en mycket svår och komplicerad process och har genomförts på skilda sätt i olika länder.

svTE rissel
svFK Såll.

svTE rist
svSYTE ristplog
svFK Ett körredskap med ristkniv i trästomme. Kördes på vallar, åkrar som legat i träda en längre period eller vid nyodling. Vanlig i Norrland men ersattes senare av fabrikstillverkade järnplogar.

svTE rista
OKGR subst.
svDF första årets åker efter plöjning av äng eller vall med rist och plog
svAN Vanlig i norra Sverige.

svTE rote
svUPTE husförhörsrote
svUPTE fattigvårsrote
svUPTE indelningsrote
svFK Sockenorganisation. Flera olika typer av rotar fanns: husförhörsrote, fattigvårsrote, indelningsrote.

svTE rusthållare
svFK Adelns sätesgårdar var under indelningsverket vanligen rusthållsskyldiga. De skulle utrusta en eller flera ryttare.

svTE ryggade åkrar
svDF åkrar som medvetet har givits en ryggad form, genom att tiltorna konsekvent har vänts åt samma håll
svAN Mellan ryggarna låg det lägre partier som antagligen fungerade som diken. Om ryggen blev för brant kunde den brytas, genom att man plöjde åt andra hållet under en period. Orsaken till ryggarna är inte klarlagd men hade förmodligen något med att reglera vatten och fuktigheten i jorden att göra. Ryggade åkrar förekom i Götaland och i Närke, där det fanns plog.

svTE rå
OKGR subst.
svUPTE inom rå och rör
svUPTE rå- och rörshemman
svFK Gränsmärke, ursprungligen en gränspåle eller stång. Begreppet inom rå och rör är ytterst medeltida och avser att något ligger inom en gräns. Under ett säteri talar man om rå- och rörshemman som ligger i anslutning till sätesgården.

svTE rågång
svUPTE råmärke
svDF gränslinje mellan olika fastigheter
svAN Rågången anges med fasta naturliga märken såsom berg och vattendrag, eller med placerade gränsmärken, råmärken.

svTE röjningsröse
svSYTE hackarerör
svSYTE hackerör
svDF röse som lades upp i samband med röjningen av ett blivande åkerstycke
svRETE odlingsröse
svAN Ofta består röjningsrösen av något större stenar än odlingsrösen, dock är de vanligen mindre i diameter och höjd. De ligger dessutom tätare.

svTE röjningsröseområde
svFK Fossil form som betecknar områden med röjningsrösen. Man avser vanligen de kvadratkilometer stora områden som finns främst över högsta kustlinjen framför allt på småländska höglandet. Rösena ligger vanligen mycket tätt. Rösena har daterats från bronsålder till äldre järnålder.
svRETE bandparcell, röjningsröse

svTE rökstuga
svFK Boningshus i Finnbygden. Stugan värms av en stor rökugn men saknar skorsten. Röken lägger sig vid taken och släpps ut genom en lucka.

svTE schäferi
svDF fårfarm eller större fårhus
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE sidvallsäng
svFK En sank äng.

svTE skate
OKGR subst.
svDF del av en socken som ligger i ett annat härad
svAN Förekommer bland annat i Östergötland.

svTE skatte
svFK Jordnatur. Jord eller egendom som ägs av en självägande bonde. Används i olika sammansättningar
svRETE jordnatur

svTE skeppslag
svFK Äldre territoriell indelning, vanlig i Uppland, motsvarar härader och tingslag. Anses vanligen ingå i ledungsorganisationen. Ett skeppslag skulle utrusta ett skepp.
svRETE härad

svTE skogsröte
svDF gödsel bildat genom förmultnande ämnen från skogen

svTE skvaltkvarn
svFK Skvaltkvarnen är en enkel mjölkvarn, som kunde ligga i små vattendrag med liten fallhöjd. Vattenhjulet är till skillnad från hjulkvarnen placerat horisontellt. Kraften överförs direkt till malstenarna, vilket medför att kvarnen måste ligga i en ström eller med ena delen över vattnet. Kvarnhusen var vanligen mycket små, 2--4 m. i sida, och vanligen knuttimrade.
svRETE hjulkvarn

svTE skåle
OKGR subst.
svDF enkelt kokhus med ett sadeltak som går ner till marken. Finns på jämtländska fäbodar.

svTE skäl
svFK Äldre spannmålsmått: ca 20 liter, 1/8 tunna.

svTE skäppland
svFK Ursprungligen troligen den yta som besåddes av en skäppa. Enligt Hannerberg var skäpplandet troligen under äldre tid litet, 300--400 m², men ökade för att bli 1/6 tunnland (ca 800 m²).

svTE slogbod
svDF enkel bostad på utmarken som användes vid kolning, slåtter, jakt eller fiske

svTE snesland
svUPTE snes
svFK Åkermått. En åkeryta som beräknades ge en snes, dvs. skyl säd. En åkeryta på 100 m². Om man menar att det var 8 till 12 band eller nekar på en snes.

svTE socken
svUPTE kyrksocken
svUPTE jordebokssocken
svFK Territoriell indelning som ursprungligen var kyrklig kyrksocken och senare kom att användas inom förvaltningen, jordebokssocken. Införandet av sockenindelningen är omdiskuterad men anses allmän inte ha tillkommit förrän under tidig medeltid (S. Brink).

svTE solskifte
svDF regelbundet skifte med principen att åkerparcellerna skall följa de olika gårdarnas läge i byn, som vanligen är reglerat
svAN Solskifte nämns i de medeltida lagarna och tillämpades även av lantmätarna fram till storskiftesstadgan.

svTE sommarladugård
svDF ladugård som ligger på avstånd från bebyggelsen, ofta på gränsen till utmarken
svAN Den var vanlig i Norrland under 1700- och 1800-talen. Boskapen fick kortare väg till betesmarken och behövde inte föras hem till byplatsen
RIFR Termen ”fäbod” ej som uppslagsord!/HNI

svTE spannland
svFK Under nyare tid var spannlandet ½ tunnland, ca 2500m². Det norrländska spannlandet är 1/4 tunna och hade sannolikt en motsvarighet i det äldre samhället i södra Sverige enligt Hannerberg.

svTE stamp
svDF vattendriven anläggning där vävt tyg stampades så att fibrerna filtas ihop, tyget krymper men blir tätt och starkt
svAN Ylle kan stampas och bli vadmal.

svTE stapelstad
svDF stad som hade kungliga privilegier att handla med utlandet
svAN Begreppet tillkommer under 1600-talet.

svTE stensträng
svFK En rad med stenar. De kan vara sammanbundna i kilometerlånga system. Förekommer rikligt i östra Mellansverige: Uppland, Östergötland. De dateras allmänt till mellersta järnåldern. Stensträngar med annan tidsställning förekommer dock.
svRETE bandparcell, celtic fields, röjningsröseområde

svTE stentipp
svDF ansamling av odlingssten, vanligen skapad i samband med stenröjning under 1800- och 1900-talet

svTE stentun
svFK Gotländsk beteckning på stenmur.
svRETE gärdesgård

svTE stolpkvarn
svSYTE stubbamölla
GE Skåne
svDF väderkvarn där hela kvarnhuset vrids med vinden
svAN Kallas i Skåne för stubbamölla.
svRETE hättkvarn

svTE strandridare
svFK En tulltjänsteman.

svTE strandsittare
svDF obesutten vid havet som bedriver strandfiske

svTE strid
OKGR adj.
svSA om säd
svDF med kraftigare ax

svTE stritt korn
svFK Otydligt begrepp ofta använt i tiondelängder, förefaller det, för att särskilja blandkorn och korn.
svRETE strid

svTE svaljord
svDF jord som periodvis brukas och periodvis ligger i träda, oklar funktion
svRETE linda

svTE svedjefall
svSYTE fall
svSYTE bråtlänne
svDF område som brukats vid svedjebruk

svTE sylthø
svDF hö bärgad på saltängar
daTE sylthø
svRETE äng

svTE såte
svDF liten höstack
svAN Såten sattes upp på natten och breddes ut på natten och fördes därefter till en lada.

svTE säteri
svSYTE sätesgård
svUPTE skattesäteri
svFK Jordbruksegendom som ägs av en frälseman som befriats från grundskatt. Vid Erik XIV:s kröning erhöll varje adelsman skattefrihet för en gård, friherre för två och greve för tre. Säterierna skulle vara ståndsmässigt bebyggda. Efter Karl IX:s reduktion kallas en del säterier för kronosäterier och om de senare skatteköptes, skattesäterier.

svTE tionde
svUPTE kronotionde
svUPTE kvicktionde
svDF Tiondet i Sverige infördes troligen några hundra år efter kristendomens etablerande. Tiondet av de levande djuren kallades kvicktionde. Det tillföll vanligen prästen. En tredjedel av spannmålstiondet tillföll sockenprästen och resten,  två tredjedelar, gick till diverse ändamål: kyrkobyggnaden, biskopen de fattiga m.m. Dessa två tredjedelar av tiondet drogs in av kronan vid reformationen och benämns senare kronotionde.

svTE tiondelada
svDF förrådsbod vid kyrka för förvaring av tionde och andra skatter som bönderna erlade
svRETE tionde

svTE tjärdal
svDF anläggning för utvinnande av tjära
svAN En grop grävs i och tjärrik ved samlas och kolas. Tjäran utvinns genom en ränna.

svTE tolft
svFK Äldre territoriell indelning under hundaret. Det antas att tolft har något med siffran 12 att göra. Således skall en tolft bestå av 12 bol eller besuttenhetsenheter. Ordet finns i fyra uppländska sockennamn, exempelvis Husby Sjutolft.
svRETE bol

svTE tomtning
svDF fornlämning som består av lämningar efter enklare bostäder i kustbandet

svTE tomtskala
svDF skala 1:2000 i lantmäteriförrättningar på 1700- och 1800-talen
svRETE åkerskala

svTE torkbastu
svDF byggnad med ugn där man torkade säden i kärvar
svRETE torkria

svTE torkria
OKGR subst.
svSYTE ria
svDF byggnad med ugn där man torkade tröskad säd
svRETE torkbastu

svTE torp
svFK Under medeltid termen för en nybyggd gård. Under 1500- och 1600-talet en beteckning för en mindre gård på 1/4 mantal eller mindre. Från och med 1600-talets slut avses med torp vanligen en underliggande enhet, vanligen ej skattlagd. Dock ofta med dagsverkesskyldighet mot huvudgården.

svTE treskifte
svFK Äldre beteckning för tresäde eller tregärdessystem.
svRETE tresäde

svTE tresäde
svDF odlingssystem där idealrytmen är att en tredjedel läggs i träda
svRETE trädessystem
svAN Odlingssystemet är vanligt förekommande i Europa.


svTE trädessystem
svUPTE ensäde
svUPTE tvåsäde
svUPTE tresäde
svFK Beskriver hur mycket av marken som trädas, icke brukas. I äldre tider var vanligt att man trädade hälften av jorden (tvåsäde) eller en tredjedel (tresäde). I stora områden av Sverige trädades ingen del av jorden regelbundet (ensäde). Mer oregelbundna trädessystem där en fjärdedel, en femtedel osv. lades för fäfot förekom också.

svTE tunnland
svFK Det moderna tunnlandet som bland annat användes av lantmätarna bestod av 14 000 kvadratalnar 4 937 m². Andra äldre enheter finns också.

svTE tveböle
svSYTE tvillingstuga
svUPTE enkelstuga
svDF jordbruk som brukas gemensamt av två bönder
svAN Mangården består av två sammanbyggda enkelstugor.

svTE tvåskifte
svFK Äldre beteckning för tvåsäde eller tvågärdessystem.
svRETE trädessystem

svTE tvåsäde
svDF odlingssystem där idealrytmen är att hälften läggs i träda

svTE tå
svUPTE svintå
svDF byallmänning ofta belägen inne på eller nära bytomten
svAN Begrepp som svintå och liknande finns också. Vanligt i Västsverige.

svTE uppstad
svDF stad som endast har rätt att handla med omgivande landsbygd och en utskeppningshamn, stapelstad
svRETE stapelstad

svTE urfjäll
svDF markområde beläget inom en annan bys eller gårds ägor
svRETE utjord
svAN Ej att förväxla med utjord.

svTE utjord
svDF vanligen mindre kameral enhet ursprungligen utan bebyggelse
svRETE urfjäll
svAN Ej att förväxla med urfjäll.

svTE vandring
svDF anordning där en häst eller annat djur drar runt ett spelverk som driver exempelvis ett tröskverk

svTE vast
svFK Gotländsk beteckning på stenmur.
svRETE gärdesgård

svTE wete
ETYM isl. Veita: ledare, viti: tecken, märke.
svFK Begrepp i de äldre kartorna som betecknar gränsmärke, visare.

svTE vrakhus
svDF fast fångstanläggning för ål eller lax

svTE vret
svDF mindre gärde, vanligen ett åkergärde, som ligger en bit från de gärden där enhetens huvuddel av åkern finns
svAN Vanligt begrepp i Mälardalen.
svRETE hump, lycka

svTE vårskidor
svDF enbetesskacklar med två tvärslåar

svTE vält
svFK Jordbruksredskap:
   1) stockvält eller mullvält,
   2) tröskväl som användes vis tröskningen,
   3) gammalt namn på plog i norra Ångermanland.

svTE växelskifte
svDF enkelt kedjeskifte där endast två bol är inblandade
svRETE bol

svTE ypperligt frälse
svDF den del av frälsejorden som bestod av frälsemannens säteri, ladugård, rå- och rörshemman
svRETE allmänt frälse
svAN Ypperligt frälse var till skillnad från allmänt frälse befriat från huvuddelen av alla skatter och räntor.
svRETE frälse

svTE åbo
HONR 1
svDF innehavare av jord med åborätt
RIFR Åborätt finns inte med som uppslagsord!/HNI

svTE åbo
HONR 2
svDF person som bebor eller äger ett hemman

svTE åkerhak
svDF fossil eller recent form som bildas genom att en åker skär ner i en ursprunglig markyta och för bort jord
svRETE åkerterrass
svAN Åkerhaket ligger således under den ursprungliga markytan till skillnad från åkerterrassen.

svTE åkerskala
svDF skala 1:4000 som är den vanligaste skalan i lantmäteriförrättningar på 1700- och 1800-talen
svRETE tomtskala

svTE åkerterrass
svDF fossil eller recent form som bildas genom att en åker för på jord från en högre liggande del och en terrasskant bildas
svRETE åkerhak
svAN Till skillnad från åkerhaket ligger terrassen högre än den ursprungliga markytan.

svTE årder
BNGR -et, pl. =
svSYTE krok
svFK Jordbruksredskap som i vissa områden kallas krok. Till skillnad från plogen saknar årdret vändskiva. Jordbearbetningen blir därmed inte så genomgripande. De äldsta årdren kommer från bronsålder. Årdret fanns kvar i vissa delar av Sverige långt in på 1800-talet.
RIAN Bestämd form plural: årdren/HNI

svTE årderspår
svUPTE kryssärjning
svDF spår påträffade av årder
svRETE årder
svAN Ser ut som raka linjer i ett jordtäcke där årdret gått fram och fört ner jord med annan färg från ovanliggande jordlager. Årderspåren går ofta vinkelrätt mot varandra, kryssärjning.

svTE ägoblandning
svDF förhållande där olika jordägare har mark i komplicerade ägomönster blandat med varandra

svTE äng
svDF gräsmark, med eller utan skog, som primärt var avsedd för att användas för höfång, dvs. vinterfoder
svRETE fagning, fämja hö, hårdvallsäng, löväng, parm, raning <HONR 1>, sylthø, översilningsäng

svTE änge
svDF äng på Gotland med mycket lövträd
svRETE löväng

svTE ödesböle
svDF övergiven gård, vanligen från medeltid
svAN Ursprungligen ett begrepp från Jämtland.

svTE öresland
svUPTE tvåsädesby
svFK År 1641 införde nytt öresland. I tvåsädesbyar i Mellansverige betydde 1 öresland då 2 tunnland åker.
svRETE markland

svTE översilningsäng
svDF äng som översilas med ett vattenskikt för att öka ängens avkastning
svRETE äng
